jahapp?

Det är underligt. Ingen frågar. Ingen undrar. Helt plötsligt bara. Jag fattar ingenting. Ibland känns det som om att man finns. Men plötsligt blir man osynlig. Man blir nästan. Utanför?
Äsch, jag vet inte. Men det känns fel.
Jag är samma person jag alltid varit.
Jag försvinner inte.

XOXO, Emma.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0