Gud. Emma goes crazy på tangentbordet idag. Så nu blir det bilder. Det har ju blivit en del passhästar genom åren. Jag vet inte ens om jag glömt någon? Nåväl.
Jag har inte ränkat med ponnysar, då blir det typ varenda häst haha!
Har inte tagit med mina egna heller, de räknas faktiskt inte eftersom de är bara mina!
Dom står i ordning, jag fick alltså Ming allra först.


Ming Dynasty. En stor flicka med ett annorlunda humör. Egenuppfödd
på gården. Hade en härlig galopptendens, men gick bra på slutet. Såldes
till Skellfteå och avlivadesiår efter en skada i hagen. Lilla gumsan.


Donna Catch. Egenuppfödd på gården. Henne tog jag väl bara hand om ett
litet kort tag på slutet av hennes karriär. Det suraste jag någonsin träffat,
kunde knapptkratsa hovarna, hon bara slog. Svansgaffeln var ju också mindre
härlig att sätt dit.. Sprang nog på ren ilska men gick ändå 14,8. Idag är hon
mamma bl a till lilla Bluetooth.


Digital Image. Också uppfödd på gården. Jag tror faktiskt varenda
varenda människa på Ålsta har skött de här lilla tjejen, men hon har alltid
varit Mickas. Jag hade henne under hennes svåra period då hon fick kramp
i manken så fort hon tränades. Jag skötte henne när vi vann på Gävle.
Hon har ett fantastiskt löphuvud. Synd att inte kroppen riktigt räcker till
Samma mamma som Ming.


Jackpot Ås. Behöver jag säga mer? Hästen som absolut betytt allra
mest för mig. Han kom från USA som 3-åring. Jag minns att han stod i
boxen längst ner på Bobs gång. Jag tyckte han var så underbart vacker.
Jag har skött honom sedan dag ett. Vi har gått igenom precis allt tillsammans.
Vinster. Allt från Breeders Crown på Solänget till Derbykval på Järgersro.
Idag är han 6, snart 7 år. Den kneppigaste, men absolut den underbaraste
varelse jag träffat. Han går inte att beskriva med ord om man inte träffat
honom.


Maverick Ås. Kom från USA som 2-åring tror jag? Han hade
stått endast på box, i 2 månader. Ni kan tänka er hur pigg han var
efter att inte ha fått gå i hagen på 2 månader.. Micke började med
att longera honom i 2-3 minuter, sen ökade vi mer och mer. Efter
ett tag fick man börja gå i hagen, sen blev det bandet och till sist
körning/ridning. En ruskigt klumpig kille med ett hjärta av guld.
Startade bara 4 gånger. Nu står han hos familjen Carlberg och har
det bra.



Wishbone Ås. Min fina flicka. Hon är nog den hästen som jag saknar
allra mest. En stor Scarlet Knight-märr som jag skötte från början till
slut. Hon kom också direkt från USA och hon tränade bra i början.
Hon var mycket hetsig av sig men ganska försiktig. Gjorde 8 starter
i vagn och gick godkänt. Jag ridtränade henne nästan bara. Har aldrig
ridit en finare häst i hel mitt liv. Har aldrig ridit så fort i trav i hela mitt liv
hellre. Hon bräckte i ett framben när jag skulle montékvala henne på Valla
och gick över mål. Betäcktes förra året men blev inte dräktig. Nu ska hon ha
en bebis till våren.


Digital Layer. Egenfödd här också, med samma mamma
som Ming och Image. Hon var mycket fin som 2-åring, men
började sedan trava konstigt pga lösa benbitar i båda haserna.
Hon opererades, men det satte väl sig i huvudet att det gjorde
ont så fort man tränades. En söt liten tjej efter Super Photo. Dom
avkommorna älskar jag, väldigt trevliga djur. Hon står också hos
familjen Carlberg.

Det blev mycket text. Det var faktiskt skönt att skriva lite om dom och tänka tillbaka.

XOXO, Emma.